Skillnad på språk, dialekt och sociolekt

En dialekt är en variation av språket som talas i landet. Det talade språket kan skilja sig från person till person medan skriftspråket är gemensamt, och för skriftspråk finns regelsystem för hur man ska skriva.

Dialekter

Dialekter skapades när in- och utflyttning från orterna var ovanligt. Personens dialekt avslöjade från vilken landsände denne kom ifrån. Idag flyttar människor flera gånger under sin livstid, dialekterna flyter in i varandra och försvinner till förmån för riksspråket. Även om man har gått över till rikssvenska kan ens språk färgas från där man är född eller har bott under en längre tid, inte bara av dialekten utan även av ordval. Du har större chans att behålla din ursprungsdialekt om du är äldre när du flyttar.

Alla dialekter uppfattas inte som vackra. I Sverige delas dialekterna upp i sex områden; sydsvenska, götamål, sveamål, gotländska, norrländska och östsvenska (finlandssvenska). Det finns lokala variationer även om det inte alltid går att höra skillnaden för det otränade örat. Vilket som är Sveriges vackraste dialekt är svårt att avgöra. Norrländskan har en hög position och så även göteborgska och skånska. Den närkingska dialekten hamnar ofta på bottenlistan då den uppfattas som en gnällig dialekt. Området i Mellansverige där både sveamål och götamål talas, och där dialekter har en mer gnällig ton, kallas ofta nedsättande för gnällbältet.

Sociolekt

Sociolekt är något helt annat. Det kan vara ett språkbruk som används inom en social grupp såsom rinkebysvenska, där man har försvenskat ord från ett annat språk såsom arabiska. En sociolekt kan också vara språkbruket som används inom en viss yrkeskategori. Språket har speciella yrkestermer och det är svårt att förstå om man inte jobbar där.

Det är svårt att skriva dialektalt och att ta med det i en översättning är ännu svårare. Därför tappar tyvärr ofta en översättning detta unika i texten eftersom det översätts från ett skriftspråk till ett annat skriftspråk.